Var är inspirationen????
Ni får förlåta mig, men jag verkar helt ha tappat min blogg-inspiration.. förstår inte riktigt var min tid tar vägen.. :(
Mr Sushi, jag blir verkligen inte klok på den mannen (för han är ju faktiskt ingen "kille".. *ler*).. Ibland känns det sååå himla bra mellan oss, ibland känns det faktiskt som vi skulle kunna satsa på nåt tillsammans.. men så plötsligt vänder det, nu har jag t.ex. inte hört nåt från honom på hela veckan.. allt är verkligen på hans villkor och jag tycker verkligen inte om mig själv som tillåter honom att behandla mig såhär.. :( Så fort jag tillåter mina känslor att komma fram till ytan så sårar han mig genom att "försvinna", när han väl behagar höra av sig igen så har känslorna dämpats och så börjar allt om igen.. gillar inte hur han påverkar mig, men samtidigt.. kan heller inte hålla mig borta.. *suck*
Han hade varit på rally igen neråt i landet förra helgen och messade när de var på väg hem på lördagen:
- Tjenis, allt bra? Vill du komma o sova med mig inatt när vi kommer hem runt 2?
Klart jag ville, han kom och hämtade upp mig vid halv tre och så "sov" jag hos honom den natten.. alltid lika mysigt, precis som jag skrev till honom i ett sms kvällen efter sen.. han svarade inte på det och jag har inte hört nåt från honom sen dess.. :( Enligt syrrans kille som är hans kompis blir han såhär ibland, "försvinner" och ingen kan få tag på honom så antar att det kanske inte har så mycket med precis mig att göra.. men ändå, så jäkla trist när jag gillar killen.. :)
På fredagen innan var jag ut på en spontankväll med exet, vi hamnade på en supermysig restaurang här i stan och åt och drack lite på deras uteservering.. tyvärr skulle exet upp tidigt dagen efter så han gick snart hem, men innan dess så hade Mr Efterfest dykt upp tillsammans med en släkting så jag hängde sedan med dem till krogen.. minns att vi gick in där, drack lite mer, att Mr Efterfest och jag satt och hånglade en hel del.. sen är minnet borta.. inte bra att bli så onykter ju.. *skrattar* Men hånglandet var skönt.. ;)
Förutom grabbarna och allt annat som gör livet värt att leva.. ;) så är det inte mycket annat som gör det.. :( Jag intalar mig själv att jag har jäkligt skoj som singel, men de där kvällarna när man vill ha sällskap, nån att bara sitta och snacka och mysa lite med.. de kvällarna kommer oftare och oftare.. :( Kanske därför också som min lust att blogga inte varit så stor på sistone, jag känner mig riktigt ensam.. känns som man kommer va ensam resten av livet.. ingen skoj tanke.. :(
Mr Sushi, jag blir verkligen inte klok på den mannen (för han är ju faktiskt ingen "kille".. *ler*).. Ibland känns det sååå himla bra mellan oss, ibland känns det faktiskt som vi skulle kunna satsa på nåt tillsammans.. men så plötsligt vänder det, nu har jag t.ex. inte hört nåt från honom på hela veckan.. allt är verkligen på hans villkor och jag tycker verkligen inte om mig själv som tillåter honom att behandla mig såhär.. :( Så fort jag tillåter mina känslor att komma fram till ytan så sårar han mig genom att "försvinna", när han väl behagar höra av sig igen så har känslorna dämpats och så börjar allt om igen.. gillar inte hur han påverkar mig, men samtidigt.. kan heller inte hålla mig borta.. *suck*
Han hade varit på rally igen neråt i landet förra helgen och messade när de var på väg hem på lördagen:
- Tjenis, allt bra? Vill du komma o sova med mig inatt när vi kommer hem runt 2?
Klart jag ville, han kom och hämtade upp mig vid halv tre och så "sov" jag hos honom den natten.. alltid lika mysigt, precis som jag skrev till honom i ett sms kvällen efter sen.. han svarade inte på det och jag har inte hört nåt från honom sen dess.. :( Enligt syrrans kille som är hans kompis blir han såhär ibland, "försvinner" och ingen kan få tag på honom så antar att det kanske inte har så mycket med precis mig att göra.. men ändå, så jäkla trist när jag gillar killen.. :)
På fredagen innan var jag ut på en spontankväll med exet, vi hamnade på en supermysig restaurang här i stan och åt och drack lite på deras uteservering.. tyvärr skulle exet upp tidigt dagen efter så han gick snart hem, men innan dess så hade Mr Efterfest dykt upp tillsammans med en släkting så jag hängde sedan med dem till krogen.. minns att vi gick in där, drack lite mer, att Mr Efterfest och jag satt och hånglade en hel del.. sen är minnet borta.. inte bra att bli så onykter ju.. *skrattar* Men hånglandet var skönt.. ;)
Förutom grabbarna och allt annat som gör livet värt att leva.. ;) så är det inte mycket annat som gör det.. :( Jag intalar mig själv att jag har jäkligt skoj som singel, men de där kvällarna när man vill ha sällskap, nån att bara sitta och snacka och mysa lite med.. de kvällarna kommer oftare och oftare.. :( Kanske därför också som min lust att blogga inte varit så stor på sistone, jag känner mig riktigt ensam.. känns som man kommer va ensam resten av livet.. ingen skoj tanke.. :(
Kommentarer
Trackback